Barnbarn

16 mars, 2011

8 juni 1976. Alla stelnar vi till med åren, lägger oss till med fasta vanor, ändrar sällan möbleringen, rubbar ogärna på regeln att var sak bör ha sin givna plats. Vi inbillar oss att vi på så sätt lättare finner oss till rätta och att det underlättar vårt arbete. Vi blir våra rutiners fångar. Däri ligger en fara att vi blir odrägliga och omöjliga att umgås med.

Barnbarnen kommer troligen till världen för att hindra oss att stelna alltför hårt. De ser snabbt till att ordningen i hemmet bryts. Efter ett par timmars besök brukar det mesta vara uppochnedvänt. Om alla tre barnbarnen i åldern två till fem år kommer och hälsar på, upphävs raskt lagen om att var sak skall ha sin plats.

***

Älsklingsleken är att ställa alla stolar i rad och leka tåg. Slagsmål utbryter om vem som skall vara lokförare och sitta främst i tåget och tuta och köra. Husets bästa fåtölj ingår som restaurangvagn i tågsetet. Men en restaurangvagn utan mat liknar ingenting. Mormor/farmor kommenderas därför ut i köket och ställer i ordning kexsmörgåsar och muggar med mjölk som bärs till tåget. Växelvis begår ungarna sin lilla måltid i finfåtöljen, som inom kort är nedspilld med mjölk och översållad med krossat kex. Morfar/farfar försöker trixet att ordna en sovvagn på tåget, flyttar in ännu en fåtölj i raden av stolar, slår sig ned där med några tidningar och ber att få bli väckt i Krylbo.

***

Men lekarna måste växla. Inom kort förvandlas rummet till bio. Stolar och fåtöljer ställs då bredvid varandra som på en biograf. Teven får vara duken. Lyset släcks och stort jubel utbryter i salongen, precis som på matinéer. Något mer än Drutten och Krokodiken blir det inte. Jag försöker inbilla ungarna att det snart blir ett jätteroligt program som heter Rapport. Men min auktoritet är allvarligt undergrävd. Följden av alla smålögner har blivit att inget av barnen litar på mig. Jag kan riktigt se hur ungarna tänker:

– Den där lögnhalsen kan man aldrig tro på.

När Rapport kommer har ungarna gått in för att bygga en koja under matbordet. Husets filtar läggs över. Bästa bordsarmaturen flyttas in i grottan och mormor/farmor, som är liten till växten, tvingas in att läsa sagan om bockarna Bruse. Jag slår med knytnävarna på bordet för att markera bockarnas klampande på bron.

Efter barnbarnens små kära besök brukar det se ut ungefär som i Vinterpalatset efter ryska revolutionen.

– Det är pigga ungar, säger mormor/farmor, ställer möblerna till rätta och sopar golvet. Hon tyder alltid deras busliv som ett tecken på god hälsa.

Annonser

2 svar to “Barnbarn”

  1. Eva S Says:

    Vilken underbar minnesbild av tiden när Sara, Emil och Moa var små!

  2. Jenny H Says:

    Haha, det där är precis min barndom hos moffa & momma, på Rödön. På pricken! Speciellt tåg leken! Den lekte vi när vi kusiner var där samtidigt, det blev fler resenärer då, momma jobbade i restaurangvagnen =)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: