14 juni 1979. På varje större sågverk fanns en inspektor. Det var en hög befattning. Han hade ansvaret för hela driften och hade till sin hjälp en sågställare, som var titeln på sågförmannen, samt en eller flera faktorer, vilka svarade för skötseln av brädgård och utskeppning.
Många av dem som nu håller på pch sysslar med sågverkshistoria säger inspektör, vilket är fel. Andra säger inspéktor, vilket är ännu galnare. Inspéktor är en person som har uppsikt över en skola eller annan institution. Nej, inspektor heter det med stark betoning på ”o”.
***
Inspektor Öman på Kubikenborg var kanske den mest kände av distriktets alla sågverksinspektorer. Han var ångermanlänning och häll livet igenom envist fast vid sin Grundsunda-dialekt. Han var därtill baptist och en Ordets förkunnare när tillfälle bjöds. Han hade en reslig gestalt, ett mäktigt huvud och en medfödd pondus, som fick självaste Enhöring att välja sina uttryck vid samvaron med inspektor Öman.
I skrivkonsten var han däremot mindre bevandrad. Under en av sina första dagar i Enhörnings tjänst, då han var anställd som sågställare vid Heffners, kom en av jobbarna in på Ömans lilla kontor och bad om en matlapp. Förskott i reda pengar utgick aldrig på den tiden. Det utfärdades istället små anvisningar som kunde lämnas som betalning i affären och som sedan drogs av vid avlöningstillfället. Öman hade aldrig tidigare formulerat en dylik matlapp och ville ogärna avslöja sin oförmåga inför den nödställde. Han tog därför ett block, vätte anilinpennan mot tungspetsen och präntade med stora präktiga bokstäver:
GE KARN MAT FÖR EN TIA. O ÖMAN.
***
Inspektor Backman på Eriksdal var också ett känt namn men allra mest känd var han för sin lea trut. Han anlitade vid ett tillfälle en gammal trotjänare för att reparera sitt uthusdass. Den gamle mannen la ned hela sin själ i arbetet på att åstadkomma ett snyggt och praktiskt säte. Efter väl förrättat värv blev dasset slutligen avsynat. Backman slog upp ett av locken och sa med sin lenaste men leaste stämma.
– Har Nilsson gjort det här efter eget huvud?
– Jaa, sa Nilsson, och väntade sig beröm.
– Det kan jag tro, svarade Backman. För efter mitt arsle är det förbanne mej inte gjort.
***
Jag tror att både Öman och Backman vänder sig i sina gravar då de hör sin titel inspektor uttalas inspéktor eller inspektör av nutidens okunniga människor.