Maskrosen är skön

9 mars, 2011

31 maj 1972. Vi fortsätter vår lilla serie om föraktade, förtalade och förtrampade växter, där maskrosen intar en av de mest framträdande platserna. Den om någon har blivit ett offer för ordets makt över tanken. Blotta namnet maskros är frånstötande och har säkert bidragit till den allmänt utbredda motviljan mot denna vackra och sällsamma växt. Man kan roa sig en stund med att fundera hur vår inställning till maskrosen varit om den istället hetat ”kärleksrosen, ”ljusblomma” eller något annat positivt. Just detta med mask ros har framkallat många obehagliga förnimmelser.

När våren kulminerar, då blommar maskrosen, vårens vackraste blomster antingen den tronar i ensamt majestät eller i överflödande mångfald på åkrar och ängar. Betraktar man maskrosen närmare, luktar på den och känner den svagt honungsaktiga doften, då lär man sig älska den.

Barnen uppskattar maskrosstänglarna, De kan användas till mycket. Man kan blåsa trumpet i dem om man bara klämmer ihop ena änden till ett munstycke. Man kan blåsa såpbubblor med dem. De klyver man framänden lätt så att bubblan kan utvidga sig och brista.

***

Maskrosen är en jätteproducent av pollen och nektar och har därför stor betydelse för bin och humlor. Den blommar alldeles lagom i luckan mellan vårens första blomster och fruktträdens blomning. Det råder ett gott och intimt samspel mellan dessa insekter och maskrosorna. Insekterna svarar för blommans pollinering och fortbestånd och får i belöning pollen och nektar för sitt eget livs uppehälle. Ett av naturens växelspel som man alltid är lika förundrad över.

Maskrosen heter på latin ömsom Taraxacum vulgare och ömsom Taraxacum officinale, det senare namnet avslöjar att det är en medicinalväxt. Pålroten, som borrar sig djupt ner i marken, innehåller bitterämnen som förr utnyttjades vid dålig matsmältning. En dekokt på bladen dracks i urindrivande syfte. Bladen används än i dag som sallad. I Grekland kokas stänglarna och äts ungefär som makaroner. Mycket välsmakande säger de som provat anrättningen. Av blommorna kan man bereda ett gott vin. Det går åt tre kilo maskrosblommor till tio liter vin men det sägs att ett kilo maskrosblommor är en otrolig kvantitet att plocka. Man kan få vitvin eller starkvin beroende på hur mycket socker man tillsätter.

Genom att maskrosen är så vildväxande och vanlig har vi blivit hemmablinda för dess skönhet. Om den varit sällsynt hade vi underligt nog uppskattat den mera. Tvärtom försöker man nu utrota den så gott man kan. Men den har en otrolig förökningsförmåga tack vare  de långskaftade hårpenslar, ”kavaljersparasoller”, som de använder i fortplantningens tjänst. Att utrota maskros är som att försöka utrota synden. Ett hopplöst företag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: